Invandring och kriminalitet: Varför har vi ett problem, och vad kunde vi gjort bättre?

När jag läser mig in på brottsstatistiken i Sverige verkar det ganska tydligt att vi har en ökande trend när det gäller grova brott i Sverige, och att invandrare är starkt överrepresenterade som förövare. Under de senaste åren har det blivit allt svårare att blunda för denna utveckling; vi ser mer och mer kriminella gäng växa fram inom klanstrukturer, skjutningar, bombningar, våldtäkter och gruppvåldtäkter, ungdomsrån, hedersmord och bilbränder för att bara nämna några typer av brott.

Sverige står handfallet inför detta nya och eskalerande samhällsproblem; polisen har ingen chans att bibehålla ordningen i utanförskapsområden och ej heller kapacitet att framgångsrikt utreda de brott som anmäls. Detta verkar även leda till att statistiken över fällande domar för många typer av brott blir missvisande och ser ut att visa på en positiv utveckling, när antalet brottsanmälningar egentligen ökar lavinartat…! Detta är ett stort problem i sig, men är inget jag fördjupar mig i idag, men kolla gärna in bloggen Sunt Förnufts inlägg i frågan.

Nedan graf över utvecklingen för dödligt våld i Sverige ger en fingervisning om polisens oförmåga att hantera mängden brott:

Anmälda brott statistik

Politikerna börjar möjligen sakta vakna upp inför det faktum att situationen är utom kontroll och att det på något sätt ändå är kopplat till invandringen. De som fortfarande väljer att gå runt med ögonbindel och inte låtsas se detta är extremisterna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet, samt de aningslösa Centerpartisterna. Regeringen sitter i en rävsax, för går Socialdemokraterna emot Miljöpartiet så riskerar regeringen att falla. Sossarna verkar alltså bry sig mer om makten än om att landet styrs på ett ansvarsfullt sätt…

Men på vilket sätt leder då en stor invandring till hög kriminalitet?

Jag tror en stor anledning till detta är att nyanlända känner sig utanför och sedda som en andra klassens medborgare av samhället och, genom association, svenska folket i stort.

Du kommer hit och hamnar genast i den svenska byråkratin, måste bo på en isolerad asylanläggning i flera månader och träffar där bara andra i samma situation. Du får inget arbetstillstånd förrän dit ärende är behandlat, så du blir tvungen att leva på bidrag. Förhoppningsvis går ditt asylärende vidare och du får någon typ av uppehållstillstånd. Du blir erbjuden SFI och möjligen andra kurser, men det finns inget krav på att du måste lära dig något för att få behålla ditt bidrag, eller din nya subventionerade lägenhet, där alla dina grannar sitter i samma situation. Är du riktigt driftig ser du till att lära dig språket och söka några jobb, men då din arbetslivserfarenhet i många fall är irrelevant för svenska företag blir det svårt att komma in någonstans. Och de mer eller mindre ovillkorade bidragen och etableringsstödet, samt lite finurliga hemutrustningslån från CSN, räcker ändå till en okej levnadsstandard, men utan allt det lyx som du ser att svenskarna har. Missnöjet börjar gro, och du börjar fundera på hur du kan se till att få de där sakerna du vill ha ändå. Och kommer du från en kultur där heder/stolthet är viktigt, börjar du kanske fundera på hur du skall kunna hävda dig inför de där svenskarna som verkar se ner på dig, och har gjort dig till ett offer. De verkar inte ha förstått vad du skulle kunna bidra med.  Du känner dig förmodligen inte ens som en del av det nya samhället. För att bli en del av en gemenskap behöver man känna att man bidrar med något till gruppen, men eftersom gruppen inte verkar intresserad av ditt bidrag så knuffas du längre och längre bort från en känsla av att tillhöra oss; den svenska gemenskapen. Svenskarna verkar ju inte vilja ha med dig att göra, det känns som att de betalar dig för att marginaliseras och inte synas. Det blir ”vi mot dom”. Bitterheten växer, och den kriminella miljön verkar kunna erbjuda de möjligheter du inte kan få i det vanliga samhället. Ett samhälle du ändå inte har något förtroende för…

Ovan är en helt fiktiv berättelse om hur frustration kan växa genom det kravlösa gullandet med nyanlända som våra myndigheter ägnar sig åt. Men jag tror att mycket av denna frustration skulle bytas ut mot driftighet och vilja att visa framfötterna om vi bara gjort några saker annorlunda. Långt ifrån alla invandrare hamnar såklart i dessa negativa tankegångar, men på gruppnivå gör ändå fler personer med invandrarbakgrund det än svenskar generellt. Man kan möjligen kalla det någon form av strukturellt förtryck, om än oavsiktligt och med goda föresatser. Vilka faktorer ger då extra bränsle för en högre kriminalisering av personer med invandrarbakgrund?

Den stora faktorn kan faktiskt vara just volymen. Det måste finnas plats och mening för de invandrare som kommer hit. Med plats menar jag på ställen där det bor svenskar, så att det finns en omgivning man kan assimilera sig i; förstå det nya landet och hur svenskar fungerar, så att man kan anpassa sig till den nya kulturen och enklare bli en del av den. Med mening menar jag att det finns möjligheter till jobb eller utbildning som leder till att man kan försörja sig och bidra till samhället; att bära sin egen vikt. Man får då en möjlighet att visa vad man går för, och en chans att vara stolt över sig själv och sin prestation.

En annan viktig faktor är vilka krav som ställs på den nyanlände från samhällets sida. Får man helt kravlösa bidrag leder det till både förslappning och en känsla av meningslöshet. Om man inte är rasist borde man tillskriva alla människor samma möjligheter att själva kunna försörja sig. En gräddfil med livslånga bidrag för invandrare är i realiteten en förolämpning av hela denna grupp. Denna ”välviljans rasism” som idag är kutym, är något av det ondaste svenska politiker ägnar sig åt; att förminska människor enkom med anledning av deras härkomst. Och att i och med detta nedvärdera resten av svenskarna. Nej, då tror jag att lån med återbetalningsskyldighet ger mycket positivare effekter. Man kan inte luta sig tillbaka och förslappas, utan behöver då ta tag i utbildning/arbete/företagande. Och har man inte lust med det få man kanske leta sig till något annat land med slappare attityd, eller kanske tillbaka till sitt hemland.

Om de två förslagen ovan implementeras borde de största problemen faktiskt vara lösta, men det kan vara värt att nämna att det fordrar att det finns förutsättningar att lära sig språket och att få någon form av grundkurs i samhällskunskap med fokus på hur en demokratisk stat som Sverige fungerar, gärna med exempel på skillnader från den egna kulturen. Kommer man från en klankultur är det svårt att helt ens greppa vad en demokratisk stat innebär, och än mindre, plötsligt känna tillit till en sådan.

En annan faktor värd att belysa är att det även borde spela större roll hur man använder sin nyfunna frihet i Sverige. Det borde vara mycket tydligare att ifall man begår grova brott som mord/våldtäkt/rån så blir man utvisad. Man har då förverkat sin rätt att bli en del av detta land. Punkt.

Nedan ger jag några förslag på enligt mig vettiga förhållningssätt för en mer hållbar migrationspolitik.

  1. Godkänn endast asylsökande med uppenbara humanitära skäl, eller arbetskraftsinvandrare som genom sin kompetens kan bidra till Sveriges intressen.
  2. Se till att antalet invandrare är på en nivå som gör det möjligt för samhället att assimilera dem; att de får svenskar som grannar. Annars bör man neka eller hänvisa vidare även de med humanitära skäl. Det är ingen mänsklig rättighet att få bli svensk.
  3. Om startkapital behövs; ställ ut lån med krav på återbetalning istället för att ge bidrag. Målet är såklart självförsörjning.
  4. Krav på att lära sig det svenska språket.
  5. Krav på att officiellt godta svensk lag.
  6. Villkora medborgarskap och rätt att vistas i landet med krav på att följa lagen; utvisning vid allvarligt brott.
  7. Ge goda möjligheter för repatriering, alltså hjälp till dem som kan tänka sig att återvända till sina hemländer om situationen blir bättre där.
  8. Om invandrare som flytt sitt hemland på grund av humanitära skäl återvänder dit för att hälsa på släkten eller att semestra, har de i Sveriges ögon repatrierat, och vill de återvända till Sverige så får de ansöka om asyl/uppehållstillstånd igen. Oklar på om det borde finnas undantag från detta som man i så fall kan söka dispens för.
  9. Anhöriginvandring skall även den vara villkorad på ovan nämnda premisser.
  10. Sammanfattningsvis: Ställ på rimlig sikt samma krav på invandrare som på andra svenskar.

Detta är mina tankar om en vettig inriktning på invandringspolitiken, men det behövs såklart en hel del arbete för att komma fram till en slutgiltig policy ner på detaljnivå. Volymen är exempelvis en svårdefinierad storhet, men när vissa områden nästintill uteslutande bebos av invandrare har det definitivt gått överstyr. För att bena ut sådana och liknande spörsmål behövs en hord av duktiga tjänstemän som vågar tänka i nya banor, utan de pk-bojor som fjättrat så många inom detta gebit. Jag hoppas det fortfarande finns sådana på våra myndigheter.

Jag är nyfiken på hur ni läsare som hittat hit ser på mina tankegångar, och även på om ni har andra förslag som skulle ge de som kommer hit bättre möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Är min approach för hård eller missar jag kanske viktiga aspekter? Kanske borde vi svenskar visa mer stolthet över vår kultur? Kommentera gärna nedan…

Det jag skrivit om här är vad jag anser vi borde gjort redan tidigare, men är det nu för sent att vända utvecklingen?

Jag kommer skriva mer om detta framöver, för det är min förhoppning att vi genom att belysa även obekväma ämnen skall kunna hitta tillbaka till det Sverige vi hade innan den ohållbara jakten på att bli en moralisk stormakt tog över och spårade ur.

8 reaktioner på ”Invandring och kriminalitet: Varför har vi ett problem, och vad kunde vi gjort bättre?

  1. I en facebookdiskussion om detta inlägg nämns det faktum att de som är mest överrepresenterade i brottsstatistiken är andra generationens invandrare; alltså inte de jag exemplifierar i inlägget. Det stämmer mycket riktigt, men jag tänker dock att det hänger ihop med en misslyckad integration av de som valt att komma hit. Barnen till dessa påverkas förmodligen mycket av att deras föräldrar inte lyckats bli en del av gemenskapen, och börjar leta efter andra sammanhang där de kan finna en tillhörighet. Stor risk då att det innebär i en miljö som till och med är fientligt inställd till svenskar. Föräldrarnas frustration över att inte hitta sin plats i samhället, leder den yngre generationen till att idolisera hemlandets kultur och och bli än mer fientlig mot den svenska…

    Gilla

  2. Väldigt bra bidrag med många goda råd som borde tas upp av våra politiker! De flesta är nog medvetna om att det varken var smart eller schysst att släppa in så många människor utan granskning. Dessutom från kulturer som är helt bortvända från demokrati, jämställhet och en fungerade rättsstat med rättigheter och skyldigheter.
    Jag är själv invandrare och ber därför om ursäkt ifall jag gör några grammatiska fel. Ditt fiktiva exemplet kan visserligen vara verklighet för några av invandrarna. Däremot är det ett faktum att kommunen köper bostadsrätter i hela landet för nyanlända. (1) Således hamnar inte alla i hemska asylboende. En schysst åtgärd? Men satsar staten inte på fel hästen? Jag kom från ett annat EU-land som en behövd arbetskraft inom sjukvård, kunde alltid försörja mig själv men jag stod längs bak i bostadskön. Det gick likadant för alla mina kollegor (läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter) från hela EU som jag pluggade svenska tillsammans med. Ingen av de offentliga arbetsgivaren som har stort behov på personal kunde fixa kommunala bostäder åt sina ”nyanlända anställda från utomlands”. Däremot placerar staten nyanlända som förväntningsvis inte kan börja jobba de närmaste åren i de dyra storstadregionerna där vanliga arbetare inte har råd med. Vad är syftet med detta?

    Vänsterrörelsen som innefattar nästan alla partier, de flesta medier och skolor försöker ju indoktrinera oss att ”olika är bra” och att det är den enda lösningen för att komma bort från rasism. Historien visar däremot att det aldrig har fungerat att förlika alla människor och multietniska grupper med en starkt religiös bakgrund. Sovjetunionen har misslyckats, i USA ser vi det särskild häromdagen och i mellanöstern har det varit krig sedan jag kan tänka och långt innan dess. Dessa multietniska grupper, i synnerhet från mellanöstern och Östafrika importerades med alla deras konflikter under falska löfte. Människor med låg utbildningsnivå ( de flesta politiker har nog så småningom fattat att det inte bara är tandläkare och atomfysiker som kom) tillsammans med en stark religiös bakgrund och inte alls den toleransen i sitt tänkande som vänstern vill se i det här landet, kan knappt bidra effektiv till ett bättre Sverige framöver.
    Varför behöver vi ens ett bättre Sverige? Detta land har varit så fredfullt i århundraden, alltid varit förebild för andra länder och ett sympatiskt turistmål med identitet.
    Islamen är med säkerhet ett stort problem och ju mer religiös och lågutbildade människor är, desto svårare är dessa att integrera. Islamister ställer till det för före detta fredfulla länder i Afrika, Asien och Europa. Varför blundar regeringen inför detta och påstår till och med att det är berikande att det svenska folket samt många fredfulla invandrare utsättas för denna fara.
    Vänstern suggereras att det enda problemet som vi har är rasister som ger sig på muslimer. Sanningen är däremot att de flesta konflikter händer bland muslimer. Som jag skrev uppe importerades deras multietniska och multireligiösa problem ett till ett och våra poliser klara inte av det alls. Men ”olika är bra”!
    Däremot måste man ju erkänna att invandringen från de flesta delar av världen kan vara berikande och fungera i de flesta fall hyfsad bra. Sydamerikaner har aldrig gjort några problem, inte heller Östasiater eller Afrikaner från kristna länder. Med de flesta EU medborgarna brukar det inte finnas problem heller. Även Iranier som visserligen är muslimer brukar inte hamna i gängkriminalitet. Det beror säkert på den höga utbildningsnivån i Iran.
    Men eftersom Sverige försöker krampaktig frambringa ett land som är hur multietniskt som helst, fresta man till det i synnerhet för de många invandrare som sköter sig bra. När man låtsas att det inte gör någon skillnad om man har 100000 lågutbildade Somalier (det finns nästan inga skolor i Somalia förutom Koranskolor) med en fundamental islam i bakgrunden eller 100000 Chilener i landet, gör man ett stort misstag som förr eller senare kommer leda till förhållanden som vi kan se häromdagen i USA. Kommer folk göra skillnader mellan invandrarna framöver, när kriminaliteten utökat ännu mer eller kommer de flesta då generalisera våld av invandrare och dra alla över en kam? Hur mycket stenkastning eller förolämpningar tål egentligen en svensk polis? Varför röstar en icke-liten grupp av svenskarna med migrationsbakgrund på SD idag?

    Dina krav som du anför ovan är säkert bra och vi har en liknande modell ju redan i Kanada, men även om det skulle komma idag, skulle det komma alldeles för sent.

    Jag älskar Sverige för det är ett underbart land med en egen kultur (läs detta SAS !!) som är omtyckt i hela världen. Jag hoppas att Sverige och Svenskarna ger inte upp allt detta och försvarar sina kulturella framgångar som de har kämpat för under många år.

    (1) https://www.svd.se/allt-fler-kommuner-koper-bostadsratter-for-nyanlanda

    Gilla

    1. Tack för alla dina kloka tankar! Som du skriver är boende ett stort problem när man kommer hit, men hade man sett till att inte ta in så många invandrare, tänker jag att situationen inte blivit lika problematisk för de som letar boende nära sina jobb.

      Jag har ingenting emot multietnicitet, och det tror jag inte du heller har, det är multikultur som ställer till så mycket. Sen hänger det på gruppnivå ofta ihop med etnicitet såklart.

      Jo, tycker också det är konstigt att man valt att försöka förbättra Sverige, men jag har en del tankar om hur denna rörelse växt fram inom vänstern, som jag tänkt skriva djupare om snart här på bloggen. 😊

      Sen vet jag inte om man kan börja välja vilka länder, som Somalia eller Chile, man tar in invandrare ifrån. Tycker det blir fel att definiera individer med en grupp/religion/nation de tillhör. Det blir som att tillskriva vissa personer egenskaper endast genom att se på deras tillhörighet. Sådan kollektivistisk syn tycker jag som individualist är problematisk. 🤔

      Men hoppas verkligen, som du skriver, att vi svenskar, tillsammans med er nykomlingar, kan vända på det hela! Det kommer jag också teoritisera om i kommande inlägg 👍

      Gilla

    2. Intressant det där med att kommunerna köper bostadsrätter till invandrare. Tyvärr beror det nog inte på en insikt om att det vore bra om de bodde nära svenskar, utan på att det helt enkelt är det de behöver göra för att kunna erbjuda boende? Och detta betalar förstås vi skattebetalare… 😕

      Gilla

  3. Såklart spelar etnicitet ingen roll för mig heller. Helt rätt att mångkulturalism är inget som är eftersträvansvärd! I alla fall inte i den omfattning som Vänsterrörelsen önskar det. Det är ju inget som de flesta invandrarna själva vill ha. Annars skulle det ju inte finnas så många konflikter i dessa områden. Jag har själv träffat folk från förorterna i mitt yrke som tröttnat på att vara tvungna att skicka sina barn i en mångkulturell skola med massa konflikter.
    Och istället för att desarmera situationen fyllde regeringen bara på med nya konflikthärdar.

    Det med boende kommer bli ett ännu större problem framöver. De flesta lediga jobb finns i storstäderna och exakt där finns den största bristen av bostäder.
    Varför regeringen fått för sig att köpa bostadsrätter åt nyanlända i stor omfattning just där, fattar jag inte. Det skapar en konkurrenssituation mellan asylinvandrare och arbetskraftsinvandrare eller vanliga svenskar som inte borde finnas.

    Nej, det var inte meningen att utesluta invandrare kollektivt på grund av deras nationalitet eller religion. Däremot skulle man ha lärt av de misstag som begåtts. När det om och om igen är samma grupper som orsakar problem, borde man då inte titta lite mer noga om man verkligen vill fylla på dessa grupper ännu mer?🤔
    Vissa kulturer är i STOR OMFATTNING inte kompatibla med andra och oftast inte ens med sina egna. Det betyder ju inte att det måste vara så för alla tider. Heller gäller det inte för alla individer från dessa kulturer. Om du hade frågat Tysklands grannländer året 1945 om de vill ta emot tyskar i stor omfattning hade de flesta nog tackat nej. Idag skulle det nog se annorlunda ut.
    Däremot skulle man i Kenya eller Etiopien idag nog inte få rekommendationen att ta emot tusentals Somalier.

    Som du skriver är det ett av de största misstagen att Sverige tog emot så många på en gång, dessutom från kulturer som redan tidigare, inte bara i Sverige har visat sig som svårt att integrera.

    Jag tycker dessutom att politiker och medier i Sverige har ingen respekt för självbestämmanderätten av i synnerhet Östeuropas länder. Det krävs jämt en kvotfördelning på alla länder och det tjatas mycket på Östeuropa. Kan man inte acceptera att tjecker, polacker eller ungrare har ett sunt förhållande till sina kulturer? Länder som länge var ockuperade av olika makter och som äntligen vill kunna bestämmer själva över allt. Likadant våra nordiska grannländer som fick kämpa hård för sin frihet för bara några årtionden sedan. Och idag brunsmetas de av svenska regeringspolitiker som kanske tror att Sveriges förorter kan vara någon lockelse för en annan politik i dessa länder. (Listhaug/Ygeman t.ex.)

    I stort sätt skulle det ju hjälpa mycket om man kunde bli av med alla som kommit och förverkat sin rätt på asyl p g a grova brott eller ickeberedskap till integration. Men i praktiken är det svårt eller omöjligt. Avsaknaden av pass eller massa andra skäl förhindra ju i dagsläget avhysningar av personer som begått grova brott. Och det visste regeringen innan de ”öppnade svenskarnas hjärta”!

    Gilla

  4. Jag vill bara tillägga att Sverige är för de flesta invandrare ju ett bättre land att bo i än deras hemländer. För mig är skillnaden marginal men jag antar för en Somali måste den vara jättestor. Även om jag inte tycker om allt i Sverige, skulle jag aldrig försöka att tvinga på mitt hemlands kultur. Ännu mindre skulle jag göra det när jag skulle komma från ett land, vars invånare och deras kultur har skapat förhållanden, jag var tvungen att fly ifrån. Jag skulle vara tacksam för att få bo här och göra allt för att förhindra liknande förhållanden här. Kanske förklarar det varför en del invandrare röstar på SD.
    Jag kommer ihåg en afghan som jag träffade i Hamburg. Han föddes och växte upp i Tyskland. Han hade sina rötter i den afghanska kulturen men han var helt emot att den skulle etablera sig i Tyskland. Han var en smart kille som pluggade på universitetet och han sa till mig att hans föräldrar inte hade kommit hit för att sedan skulle behöva uppleva samma saker som de flydde ifrån.
    Sverige behöver visserligen förbättras men inte förändras! I stort sätt är det ett land de flesta i hela världen skulle vilja bo i. Förutom de flesta norrmän kanske 😉

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s